tänker jag då

Kafka and Judaism. ” I was not brought into life by the heavy down-sinking hand of Christianity like Kierkegaard was, and I have not caught the remotest tab of the prayer mantle, floating away, like the Zionists have. I am the end or the beginning. ” ( Franz Kafka ) [1]         The family Kafka was not religiously strictly practicing Jews. It was a divided family: the father was the Western Jew, secular, "Viertagejude" – i.e., he visited the synagogue the required four times per year - while his mother came from a Eastern Jewish sphere with more traditional Jewish values, which never became predominant. They were simply mainly bourgeois. Kafka had experienced - if not in person - the persecution and harassment of Jews in Prague. He could see from a window rioting directed against the Jews could read about lawsuits against people who murdered Jews. Comrades to him, like Oscar Baum, were beaten up in the str...

NEDERLAGET.                                               KAPITEL ETT.       Hösten hade oåterkalleligen kommit . Allt var som om en gammal bil hade gått sönder. Edward Tegelkrona visste inte riktigt varför, men när sommaren tog slut och trädens löv blev gula, bruna och röda så tycktes hela den kända världen ha blivit liksom en gammal bil, som trasig och uttjänt, efter många vintrar och efter många varma somrar, och särskilt den sista sommaren, lämnats vid en vägkant. Rutorna i bilen hade snabbt, redan på några veckor, blivit utslagna, lacken flagnat, det hade regnat in och några kråkor hoppade nu, efter ytterligare en tid, ut och in genom en av dörrarna som hängde lös. Och Göteborg var regnigt och grått. Det var nu redan november. So...