tänker jag då

Kaj Bernhard Genell - Kafka och Freud   I detta manuskript diskuteras bland annat myter och dess relation till det sägbara, Freuds Censor som Mastermind, samt hur Freuds psykoanalys var en nödvändig - men inte tillräcklig - förutsättning för Kafkas novell Förvandlingen ..... Wittgenstein är också med på ett hörn.   TRE HYPOTESER                       I mina två böcker om Kafka, Kafka och det Kafkaeska [1] , jämte dess engelska motsvarighet [2] Kafka - a Freudo-Structuralist Analysis , försökte jag ge fakta för en enda hypotes, den, att det Kafkaeska inte kunde ha skapats, utan att Kafka hade kunnat använda sig av något slags material, som hade något slags samband med Freuds psykoanalys. Jag hävdade alltså att, utan Freud ingen Kafka . I denna föreliggande bok har jag en annan hypotes, som i klart bygger på den förra bokens: Jag menar att det förhöll sig så, med Kafka, att det oerhörda ...

  Försäkringsjuristen Franz Kafka - född i Prags Altstadt 1883 på Kejsar Franz Josef I.s tid - definierade, kanske mer än någon annan modernistisk fictionförfattare, det speciella med 1900-talet. Det skedde inte genom innehållet i vad han skrev, men mer genom ett stilgrepp i novellerna och romanfragmenten, nämligen i stor grad genom det som - så kryptiskt - kallas det "kafkaeska". Men vad är då det kafkaeska? Vad är det för ett slags stilbegrepp, och vad, exakt, denoterar detta begrepp? Hur kom begreppet till? Och hur kunde Kafka skapa något stilistiskt, eller stilistiskt stämningsmässigt, som var så unikt, så att det blev upphovet till ett begrepp? Det är dessa frågor - och de som visar sig höra samman med dessa - som t.ex. Franz Kafkas egenartade förhållande till Sigmund Freuds verk - som denna bok försöker ge svar på. Även om Kafka stort sett inte läste Freud, mer än två essäer av denne, så tycks han ha tillägnat sig en kusligt djup insikt om vad Freud avsåg med begreppet ...