tänker jag då

                 Doormour                                                                       Kap. 1. Ängsmarkerna låg blöta efter gårdagens regn. En hare vände öronen i skogbrynet nu när morgondimman småningom lättade. Den vida himlen över slätten var grå, men genomlyst, och skimrade och liksom blänkande över det lilla godset Doormour, det ålderstigna herresätet, urmodigt i allt, med sin med buskar igenvuxna, trånga gårdsplan, där en väldig tårpil stod och grät. Inte långt därifrån gick den smala ensamma grusvägen där en gammal buss pas...

Ironi Ironi är ett slags avstånd, ett svävande ,uppnått genom att säga eller vara motsatsen mot vad man menar, är  eller dyl. Romantisk favoritinställning till verkligheten och sig själv. Beträffande ironien, - en av romantikens mest svävande mest älskade uttrycksarter - , så är en av de reflexioner som snart inställer sig, att det ju är klart, och trösterikt, att den alltid måste ha föregåtts av något ( som alltså inte var ironi ), kanske föregåtts av en reflexion och/eller en livssyn av det mer omedelbara slaget. Att något av detta "innan" lever med i ironien, det är ganska självklart (?). Det ligger ju först och främst en negation i dess väsen. Den försvinner svårligen. --- Ironiens utgångspunkt är alltså, enligt detta resonemang alltid för handen, och kanske i formen av ett filosofiskt "ännu icke" i sitt implicita "redan", "sedan länge"……….. Ironien har dock lätt att när den väl fått fäste bita sig fast, föreviga sig. Den som en gång gett vik...

Chapter One It l ooked like it was going to be another perfect day in this perplexingly hot Swedish summer. On one early morning in June, exactly half a year since he was released from a county prison after serving time for committing a theft of a dire painting, a Rembrandt alas! , at an art museum, Edward woke up in his bed with a strange thought in his head: ”Content is something very small.”   The old man looked at the clock that was standing on the bookcase, which was placed right across the room, approximately ten feet from his bed. It was 07.00 AM. At the same time he got a glimpse from the book which he had placed on the bedside table the night before. Actually he had only managed to read one single page in it and this was, he thought, due to the extraordinary tricky language in it, he thought. The book was an early novel by Joseph Conrad. JC was one of the greatest writers of all time. And what Edward was thinking right now was precisely that conte...