Apropå allt och inget.

          Vi finner endast det vi söker, och vi söker ju endast det, som vi, intresserat, finner står i någon slags relation till det, som vi i alla fall har en aning om. Vi kan inte finna det vi inte ens har en liten aning om.

          Men faktiskt är det ju ändå så, att vi skulle BEHÖVA finna ut saker, om vilka vi inte har en blekaste aning. Vi skulle, rent krasst, förmodligen vara i stort behov av att veta sanningen om saker som vi inte alls är intresserade av, just för att vi ju inte kan vara intresserade av saker, som vi inte ens har en aning om.

Efter regnet.

Blue

Heder åt Lodenius

Lodenius försvar yttrandefriheten. Alla, även de med vansinniga åsikter, skall få yttra sig. Det tackar även jag för.

FULLSTÄNDIGT IDIOTISKT MED ERSÄTTNING TILL SKOGSÄGARNA

Majoriteten är Sveriges befolkning har väl någon gång råkat ut för katastrofer som påverkat ekonomin. Oförutsedda svängningar beträffande hälsa och ras på börsen o.s.v.. Och har de fått miljoner? Nä! Varför ska skogsägare ( som tänker lämna över förmögenheter till barnbarna ) nu få ersättningar för att nåt så naturligt som en skogsbrand kommer å tar skogen? Absurt! Lägg pengarna på skola, vår do omsorg. Skogsägarna har ju för fasen marken kvar. Ytan har väl inte försvunnit. Herregud. Man kräks.

Moi

Drömmen om den väsentliga romanen.

Har just läst ytterligare en novell av C. McCullers. Wunderkind. Drömmen om den väsentliga romanen, inte den västliga, den lever väl hos många. Inte minst hos ungdomar. Här fljer nu en inledning som jag tänker jobba på. Den är kort, och jag hoppas att den sporrar nån till fan fiction:


" Vi satt i sommarkvällen med ryggarna mot vedboden. Albin, Therése och jag.
- Noga, sa Albin. Man måste se efter noga."