måndag 17 juni 2019

Barnsligheter av GW i Gustavs pojke del 1.

Såg på del 1 (reprs ) av GWs minnen i SVT. Barnsligt av GW att gå ut med barnfantasin om att mörda sin mor. Det var givetvis inget som helst allvar i denna dagdröm, men den tjänade som protesttanke, missnöjesyttring, och som del i frigörelsen. Alla barn har ju fantasier av olika slag. GW försöker göra sig lite intressant, eftersom han framstår som så alldaglig. I hela programmet talas vidare om hur enastående begåvad han är. Detta är givetvis inte bara en överdrift men även det löjligt. GW Persson har ju inte visat någon som helst överdriven begåvning på nånting alls. De flesta människor är begåvade. De flesta jag mött är avsevärt mer begåvade än GW, och då har jag ändå aldrig träffat nån riktig kanonhjärna.  Den mest begåvade människa jag träffat var förmodligen Sven Danvik. Sedan kommer Ivar Harrie, Ingemar Hedenius och mina professorer på filosofiska institutionen, Furberg och Segelberg. Om man jämför GW med dessa så framstår ju saken i all sin tydlighet, skämtet blir glasklart. Men GW är ju trevlig, och så tar en del människor fel på mig och honom. I vissa vinklar ser jag själv UT som GW. Men jag har inte samma begåvning. Inte samma, - just som Kierkegaard sa till Rasmus Nielsen.

Inga kommentarer:

Barnsligheter av GW i Gustavs pojke del 1.

Såg på del 1 (reprs ) av GWs minnen i SVT. Barnsligt av GW att gå ut med barnfantasin om att mörda sin mor . Det var givetvis inget som hels...