( tänkerjagdå ) Mitt namn är Kaj Bernh. Genell. Jag är en göteborgare, född 1944. Jag skriver en del o. har bland annat skrivit romaner, flera deckare, noveller, en bok om Kafka, samt en bok om Ironi. Flera romaner är på engelska. Böckerna finns på Adlibris, Bokus. Vissa finns enbart på Amazon. Läs gärna mer på mina hemsidor: www.kajgenell.com & www.tegelkrona.com Jag är - vad gäller littertur - emot det pretentiösa, men för det preciost ironiska.
onsdag 7 februari 2018
Ing-Marie Wieselgren och börskursernas ontologiska status.
Ing-Marie Wieselgren har disputerat i psykiatri. Hon är van vid vanföreställningar.Nu skulle hon ta sig an en till. Efter vad det förespeglades.
Nu påstod hon i radion idag, i P1, att det där med Börsen - det det just nu är lite ner - handlade ju inte om verkligheten, inte om verkliga saker, eftersom det handlade bara i stort sett om förväntningar. Hon ansåg att man borde syssla med Verkliga saker. ( Psykisk hälsa handlar också i mycket om förväntningar, det kan jag försäkra Ing- Marie.) Man borde syssla med verkliga saker, menade alltså nu Wieselgren. Verkliga saker, som att städa, och räcka varann en hjälpande hand. Nu undrar ju bara jag då hur Wieselgren hade tänkt sig ett mer verkligt börsvärde på aktier. ---- Vore det måhända ett ständigt fast värde? Borde inte bolag värderas alls? Värderar man inte allting efter hur prognosen ser ut? Och efter vad man tror skall hända sen? Värderar inte IMW själv, när hon sysslar med människor, diverse insatser i relation till vad man kan få ut av insatsen. Inte ger man en människa, som inte har någon chans att överleva, en intensivkur under koma? Och sätter man inte in forskningsinsatser på hälso och sjukvårdområden med hänsyn till behov och prognoser gällande tillgängliga metoder.
Så Wieselgren kanske inte skall vara så säker på, att Börsen nu inte avspeglar någon verklighet. Den är kanske t.o.m. själva hjärtat i ett kapitalistiskt system. Det kapitalistiska systemet är verkligt. Det är inte ett bra system. Men det fungerar på det sätt det gör. Och tills det är avskaffat, så får man nog säga, att det tillhör de allra mest verkliga, och de mest betydelsefulla entiteterna, som styr våra liv.
Tänk så egenartad variant av bildning man kan gå omkring med som Medicine Doktor! Anställd vid SKL och allt. Och så man oblygt kan gå ut i radion och förevisa den!
Jag fattar inte vad hon egentligen avsåg med inlägget. Skapa lugn i börskrisen? I så fall var inlägget något av en praktsjälvmotsägelse, en motsägelse inte bara in adjecto.
Nu påstod hon i radion idag, i P1, att det där med Börsen - det det just nu är lite ner - handlade ju inte om verkligheten, inte om verkliga saker, eftersom det handlade bara i stort sett om förväntningar. Hon ansåg att man borde syssla med Verkliga saker. ( Psykisk hälsa handlar också i mycket om förväntningar, det kan jag försäkra Ing- Marie.) Man borde syssla med verkliga saker, menade alltså nu Wieselgren. Verkliga saker, som att städa, och räcka varann en hjälpande hand. Nu undrar ju bara jag då hur Wieselgren hade tänkt sig ett mer verkligt börsvärde på aktier. ---- Vore det måhända ett ständigt fast värde? Borde inte bolag värderas alls? Värderar man inte allting efter hur prognosen ser ut? Och efter vad man tror skall hända sen? Värderar inte IMW själv, när hon sysslar med människor, diverse insatser i relation till vad man kan få ut av insatsen. Inte ger man en människa, som inte har någon chans att överleva, en intensivkur under koma? Och sätter man inte in forskningsinsatser på hälso och sjukvårdområden med hänsyn till behov och prognoser gällande tillgängliga metoder.
Så Wieselgren kanske inte skall vara så säker på, att Börsen nu inte avspeglar någon verklighet. Den är kanske t.o.m. själva hjärtat i ett kapitalistiskt system. Det kapitalistiska systemet är verkligt. Det är inte ett bra system. Men det fungerar på det sätt det gör. Och tills det är avskaffat, så får man nog säga, att det tillhör de allra mest verkliga, och de mest betydelsefulla entiteterna, som styr våra liv.
Tänk så egenartad variant av bildning man kan gå omkring med som Medicine Doktor! Anställd vid SKL och allt. Och så man oblygt kan gå ut i radion och förevisa den!
Jag fattar inte vad hon egentligen avsåg med inlägget. Skapa lugn i börskrisen? I så fall var inlägget något av en praktsjälvmotsägelse, en motsägelse inte bara in adjecto.
Inför barnbegränsning!
Världsvid barnbegränsning NU för miljöns skull! Högst ett barn per skaft!
UN, vakna!
( Detta inlägg borde man posta varje d-a dag.)
DELA!
All kunskap ÄR inte bra.
Dt är givetvis nonsens att hävda, som konservativa människor ofta gör, att all kunskap är bra kunskap.Eftersom människans resurser är ändliga , och tiden i vissa fall är knapp, då saklägen i världen faktiskt förändras, så finns det en massa forskning som är skitforskning, och som endast kan ses som övertäckande i sin meningslöshet all nödvändig och bra forskning. Det är därför det är förvånande att man kan alls stödja viss forskning som uppenbart hindrar åtgärder att vidtas för att rädda världens fortlevnad.
Upplysningen är inte en idé som skall diskuteras, den är en generell praktik som i sig har ett handlingsetos, om att man måste rädda vad som räddas kan.
Så måste demokratiska parlament enas om att viss forskning med fördel kan läggas åt sidan. Man bör varje år skapa en lista över kalkonforskning. Enom till straff, androm till varnagel.
Bråttomperspektivet måste in i forskningen. Det finns ingenting som hindrar att man kombinerar försiktighetsprincipen och bråttomperspektivet. Tvärtom.
Det enklaste är att låta bli att prioritera. Att alltfort hävda det "naturliga", att all kunskap är bra. Men det är inget "naturligt", inget normat med den lilla tidsfrist vi har. Jorden förändras.
Det är i själva verket idag farligare att låta bli att prioritera. Men man vågar sig inte på det.
Men lätt är det inte. Om vi inte diskuterar brådska, så är det snart för sent för allt.
Upplysningen är inte en idé som skall diskuteras, den är en generell praktik som i sig har ett handlingsetos, om att man måste rädda vad som räddas kan.
Så måste demokratiska parlament enas om att viss forskning med fördel kan läggas åt sidan. Man bör varje år skapa en lista över kalkonforskning. Enom till straff, androm till varnagel.
Bråttomperspektivet måste in i forskningen. Det finns ingenting som hindrar att man kombinerar försiktighetsprincipen och bråttomperspektivet. Tvärtom.
Det enklaste är att låta bli att prioritera. Att alltfort hävda det "naturliga", att all kunskap är bra. Men det är inget "naturligt", inget normat med den lilla tidsfrist vi har. Jorden förändras.
Det är i själva verket idag farligare att låta bli att prioritera. Men man vågar sig inte på det.
Men lätt är det inte. Om vi inte diskuterar brådska, så är det snart för sent för allt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Med ett LEENDE likt CLARK GABLES - Äventyrsroman. DEL I.
Hemsida www.kajgenell.com Med ett leende likt Clark Gables ROMAN Kaj Be...
-
KAPITEL TJUGOFYRA AVBRUTET FRIERI På onsdagen – som nu kommit - hade Slim och Sofi sedan en vecka tillbaka planerat att göra...
-
KAPITEL TJUGOTRE EN LÅNG NATT Efter det att Herbert och Nils tagit en runda runt Boxeby och kommit in i salongen igen, d...
-
KAPITEL ARTON Klarinettrummet När Pannhäuser lämnat Liselott och de andra i köket för att återvända till Henrik för ...