onsdag 7 februari 2018
Ing-Marie Wieselgren och börskursernas ontologiska status.
Ing-Marie Wieselgren har disputerat i psykiatri. Hon är van vid vanföreställningar.Nu skulle hon ta sig an en till. Efter vad det förespeglades.
Nu påstod hon i radion idag, i P1, att det där med Börsen - det det just nu är lite ner - handlade ju inte om verkligheten, inte om verkliga saker, eftersom det handlade bara i stort sett om förväntningar. Hon ansåg att man borde syssla med Verkliga saker. ( Psykisk hälsa handlar också i mycket om förväntningar, det kan jag försäkra Ing- Marie.) Man borde syssla med verkliga saker, menade alltså nu Wieselgren. Verkliga saker, som att städa, och räcka varann en hjälpande hand. Nu undrar ju bara jag då hur Wieselgren hade tänkt sig ett mer verkligt börsvärde på aktier. ---- Vore det måhända ett ständigt fast värde? Borde inte bolag värderas alls? Värderar man inte allting efter hur prognosen ser ut? Och efter vad man tror skall hända sen? Värderar inte IMW själv, när hon sysslar med människor, diverse insatser i relation till vad man kan få ut av insatsen. Inte ger man en människa, som inte har någon chans att överleva, en intensivkur under koma? Och sätter man inte in forskningsinsatser på hälso och sjukvårdområden med hänsyn till behov och prognoser gällande tillgängliga metoder.
Så Wieselgren kanske inte skall vara så säker på, att Börsen nu inte avspeglar någon verklighet. Den är kanske t.o.m. själva hjärtat i ett kapitalistiskt system. Det kapitalistiska systemet är verkligt. Det är inte ett bra system. Men det fungerar på det sätt det gör. Och tills det är avskaffat, så får man nog säga, att det tillhör de allra mest verkliga, och de mest betydelsefulla entiteterna, som styr våra liv.
Tänk så egenartad variant av bildning man kan gå omkring med som Medicine Doktor! Anställd vid SKL och allt. Och så man oblygt kan gå ut i radion och förevisa den!
Jag fattar inte vad hon egentligen avsåg med inlägget. Skapa lugn i börskrisen? I så fall var inlägget något av en praktsjälvmotsägelse, en motsägelse inte bara in adjecto.
Nu påstod hon i radion idag, i P1, att det där med Börsen - det det just nu är lite ner - handlade ju inte om verkligheten, inte om verkliga saker, eftersom det handlade bara i stort sett om förväntningar. Hon ansåg att man borde syssla med Verkliga saker. ( Psykisk hälsa handlar också i mycket om förväntningar, det kan jag försäkra Ing- Marie.) Man borde syssla med verkliga saker, menade alltså nu Wieselgren. Verkliga saker, som att städa, och räcka varann en hjälpande hand. Nu undrar ju bara jag då hur Wieselgren hade tänkt sig ett mer verkligt börsvärde på aktier. ---- Vore det måhända ett ständigt fast värde? Borde inte bolag värderas alls? Värderar man inte allting efter hur prognosen ser ut? Och efter vad man tror skall hända sen? Värderar inte IMW själv, när hon sysslar med människor, diverse insatser i relation till vad man kan få ut av insatsen. Inte ger man en människa, som inte har någon chans att överleva, en intensivkur under koma? Och sätter man inte in forskningsinsatser på hälso och sjukvårdområden med hänsyn till behov och prognoser gällande tillgängliga metoder.
Så Wieselgren kanske inte skall vara så säker på, att Börsen nu inte avspeglar någon verklighet. Den är kanske t.o.m. själva hjärtat i ett kapitalistiskt system. Det kapitalistiska systemet är verkligt. Det är inte ett bra system. Men det fungerar på det sätt det gör. Och tills det är avskaffat, så får man nog säga, att det tillhör de allra mest verkliga, och de mest betydelsefulla entiteterna, som styr våra liv.
Tänk så egenartad variant av bildning man kan gå omkring med som Medicine Doktor! Anställd vid SKL och allt. Och så man oblygt kan gå ut i radion och förevisa den!
Jag fattar inte vad hon egentligen avsåg med inlägget. Skapa lugn i börskrisen? I så fall var inlägget något av en praktsjälvmotsägelse, en motsägelse inte bara in adjecto.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Med ett LEENDE likt CLARK GABLES - Äventyrsroman. DEL I.
Hemsida www.kajgenell.com Med ett leende likt Clark Gables ROMAN Kaj Be...
