tänker jag då

En skräcknovell, där vi möter två vänner som en försommarnatt sitter och samtalar om allt möjligt i en liten fritidsstuga vid havet. Ett möte med det övernaturliga. Vårkvällen hade sänkt sitt mörker över min bungalow. Denna låg ensligt i havsbandet, i en liten dalliknande bergsklyfta, närmast skyddad av en dunge jättetallar. Jag och min vän Leiris satt i det rymliga köket och såg ut över havet, där det glimmade av en måne, som tittat fram bland molntrasorna som flög över den blygrå skyn. Två måsar satt på räcket på altanen och pratade med varann, just som vi, medan fjäderdräkten ömsom slets upp över ryggen på dem, ömsom lades slätt intill. Det var blött efter vårregnet. Regnet hade skapat hordvis med små droppar som satt på fönsterglaset och kom verkligheten utanför dem att anta ett splittrat, frsikt ärrigt utseende.      Leieris´ finskurna ansikte, under det kortklippta ljusa håret var upplyst endast av den gamla Strindbergslampa i mässing...

CHAPTER THREE This day in June was extremely hot, and there wasn´t any wind. Humidity in the air was on an extremely low level, and this made people more unaware of the heat and made it a little easier for all in town to carry on with their lives. Thus, the heat was almost surreal, for Swedish circumstances. The heat was really excessive, but very few really suffered from it. The grass did however. Between the park-like trees outside, on Abrovinsch Street , the grass had already turned yellow, and was sparse and dry. Certain circular areas on the rather large, stooping lawn in front of Edward´s house, a seven storey colossus, were all naked and bare. Summer had so far been a disaster when it came to the health of plants, vegetables, grass and flowers. Many animals suffered from it as well. There had already been quite large fires in the woods surrounding the city, since it had in fact haply not rained since the last days of April, but just for a few show...