tänker jag då

  Först medan betydelserna ännu är fräscha, vill jag berätta lite mer om min vän Rogier. Vi hade mötts för många år sen på en fest i en lokal på Hisingen, en maskerad. Man hade ordnat med musik, Ulf Wakenius och ett Djangohotjazzgäng, och jag hade klätt ut mig till trollkarl. På festen träffade jag en kille från Gårda, som även han klätt ut sig till trollkarl. Det visade sig var Rogier. Vi samtalade en stund, under det vi plockade av oss trollkarlsnäsorna. Sen sågs vi inte på flera år. Men en sommar, när det var så varmt att duvor dog av töst på gatorna i Göteborg, strosade jag omkring i närheten av Södra Vägen och Burgårdgatan när jag på distans – halvt inne på en bakgård -   skönjde en gestalt som stod uppkliven i en container och drog och slet i en större matta. Alldeles i närhet4en av containern låg dåförtiden en stor kinesrestaurang, där man tydligen bestämt sig för att byta ut en del av den gamla inreningen. Så hade man hyrt en container i vilken man kastat en nä...

 

        Trumbechers diamant Kaj Bernhard Genell 2021                     KAPITEL ETT   Telefonsamtalet kom klockan halv två en augustisöndag. Jag hade just varit ute en sväng invid Majvallen med grannfruns hund, Bandit , och på Seven Eleven för att köpa lite snabbkaffe och croissanter. När jag kom hem till min lilla nyrenoverade pittoreska hörnlägenhet fick jag samtalet på mobilen. Det var från en ung dam som muntert presenterade sig som Pauline. Hon hade förmodligen sökt på ”privatdetektiv” och ”Göteborg” på Google , och funnit mig. Hon undrade om hon kunde hyra mig för några veckor.         “Mitt namn är Pauline Box. Är detta Bertrand Nilsson ?” frågade hon.        ”Jodå.” menade jag lite paff och tog tag om bordskivan på köksbordet. Allvarligt talat: hade inte fått så många jobb seda...