Wetterstrand med tappat omdöme

"Det är upp till andra att bedöma om det här är en intressekonflikt." säger Maria Wetterstrand. Det är det ju inte. Den som tar ett utredningsuppdrag tar på sig ett ansvar att fördigställa en saklig utredning och en utredning som skall kunna användas av riksdag och regering. Om nu majoriteten finner att man inte kan använda utredningen för att utredaren varit part i målet, så är de pengar och den tid som använts bortslösade. Och ansvaret för detta ligger givetvis på utredaren som lätt kan föreställa sig att jäv kan komma att åtminstone dryftas. Det åvilar i första hand just utredaren att ta detta i beaktande, som är insatt i hela situationen, både sin egen och utredningen.Utredaren skall inte ta en chans men givetvis hellre avstå från att ta utredningsuppdraget än att sätta det i fara. Wetterstrand har nu satt sin sista politiska potatis, och kommer att hamna i skaran av föredettingar som gjort bort sig. En bedömning är att det rör sig om ett fall av hybris, där Wetterstrand litat på sin berömda retorik. Men retorik kan inte i alla lägen rädda. Ibland företer situationen som sådan i sin faktualitet en retorik som är starkare och mer övertygande än någon Maria Wetterstrandsk. Hon får nu helt enkelt ta pengarna och gå. Synd på en sådan gedigen begåvning.