Gamla tiders restaurang.
KAPITEL 33. Ruthbjörn hade gått och lagt sig för att ta en tupplur efter sin stadiga frukost, och tankarna kom på hur det varit förr, medan han svepte sin filt så att den både täckte hela kroppen, halva huvudet och armarna. Sådana skådespel ungdomens restaurangbesök i Vasastan och runt Linne´ varit, - hela tragiska dramer, psykodramer, ledde av tjejerna, utnyttjande killarna! Under det grå filttäcket kunde Ruthbjörn rentav kosta på sig ett leende. Det vanliga var att man kom till restaurangen vid halv åtta-snåret. Alla tjejerna släpade dit sina killar, kväll efter kväll, för att visa upp dessa, och för att se om man kunde byta ut dem – om blott för en natt. Standard var att de ung a männen spelade olyckliga, hårt ansatta av världen och som offer för praktiskt taget alla orättvisor som kunde drabba en människa. Flickorna spelade tröstare och beundrare, i en och samma person. Oftast var det någon av männen som började tala om sina alkoholskador ( medan...