tänker jag då

          Kafka hade tre systrar, kallade Valli (g.1913), Elli (g.1910) och Ottla (g.1920.). Två bröder dog ( den ene i mässling, den andra av en öroninfektion ) mycket tidigt, Georg, 1885-1885; Heinrich 1887-1888. Vad vi vet är, att Herman Kafka var framgångsrik och att han var en auktoritär familjefar. Vi vet att Julie tidigt tog hjälp till att ta hand om barnen, att Ottla ofta arbetade nio timmar om dagen i butiken, och att Franz hade en fransk guvernant ( Mademoiselle Bailly ) från tidiga år. Han lärde sig Franska av henne, och kunde senare läsa detta språk flytande - och gärna. Man hade kokerska, hembiträde, hushållerska, ett faktotum ,”Das Fräulein”, en tjeckiska, den enbart tjeckisktalande Marie Werner(-ová) ,och flera guvernanter avlöste varann. Julie tycks ha gjort sig själv nästan osynlig, utom för mannen. Franz Kafka växte upp i   ett tvåspråkigt hem. Han var tvåspråkig, även om han uteslutande gick i tyska skolor och d...

Vad som skiljer Hovmannen från andra klassiker med ett mått av frånvaro, är ju det mått av närvaro av den hopplösa kärleken, i vilken man kan nå igenkänning. Så är boken alltigenom tragisk, om man ser den estetiskt. Ser man den etiskt, så är den nihilistisk. - Man kan härigenom tro, att en bok som är nihilistisk inte skulle kunna vara till tröst för någon. Det tycks vara tvenne motstridande egenskaper. Men om Hovmannen kan mycket väl sägas, att den - mitt i nihilismen - är en tröstande bok, i det att den hävdar, implicit, att det enda vi har är vår gemensamma dialog, vårt hopplösa klängande vid varann, i en värld blottad på vad som allmänt kallas "mening". Den, som inte tycker om den slags tröst, och som ändå tror att människan på något outgrundligt sätt kan skapa sig en värld, där åtminstone NÅGOT är perfekt ( solitt, tåligt och på vilket man kan grunda en tillförsikt ), - dessa människor har genom alla tider hatat , och kommer alltid att hata denna egendomliga bok. Det vi...

http://www.kajgenell.com/

Bara en fullständig idiot frågar vad hen får för skatten.

         Men om man vill klargöra världen och söka undanröja mystifikationer , som ju i längden står i vägen för förståelse av världen, så kan man otvivelaktigt ge sig på begreppet ”kafkaesk” som ju – det håller alla med om - används lite slarvigt: man blir ju inte mycket klokare om man står inför en samhällsföreteelse, som av någon blir benämnd ”kafkaartad”, om inte denne någon med ”kafkaartad” menar mer än t.ex.   groteskt+oförklarligt . Vad jag skriver i denna skrift   är alltså mycket till för att lösa upp denna föreställning och föra sakernas tillstånd dithän att man kan få bort ordet ”kafkaartad” som synonym till något sådant förenklat och uppenbart felaktigt som ”grotesk+oförklarlig”, och få det till något mer substantiellt, och med en mer verksam, preciserad innebörd, med en klar genes. Då, om jag lyckas med detta, så har jag lyckats ”befria världen” ifrån en mystifikation och dessutom förhoppningsvis bringat ytterligare ”p...