Det fattbara, och det ofattbara.

 Skall man tala om nånting så bör det vara något som är fattbart, tycks Wittgenstein mena. Men sen, när han börjar tala om världen, så gör han det misstaget att han tror att denna är fattbar.

Så blir det då som det blir. Wittgensteins bild av världen, så som denna bild redovisas i Tractatus ( Logico Philosophicus ), är närmast en som har karaktäriserats som en slags "logisk atomism". Nu kan man säga att det är lite krångligare än så. Ty Wittgensteins smådelar tycks röra sig mellan att vara tankar, logiska fragment, och att vara ting. Wittgensteins smådelar har inget namn. De oscillerar i hans text mellan saklägen och sakförhållanden.( Vad en sak är hos W., defineras inte.)

Det fattbaras problematik är central hos W.. Han menade att tysnad var ett bra förhållningssätt i månget fall. Och han såg tankar mer som vinkar. Han läste gärna mystiker som Juan Cruz. Vad  betyder han idag. Jag tänker på Swedenborg, som nenade att englarna talde genom enbart tomfall. ( Som hunden, kanske.) Vad är w. idag. Ibland när jag tänker på denne, som ju lämnade den vsariant av logisk atomism som finns i Tractatus, och gav sig ut på en - enl. Russell - lättjefull kommentarsresa kring språket, så tänker jag på honom som en person som drev icke-vetandet mycket långt. Det förnuftiga är givetvis att veta så mycket att man inte i sin praktiska filosofi blir stående med ett intet. Filsofierna hör ihop. Och i praktisken drev inte W. sitt vetande till Intets gräns, men höll faktiskt under kriget på med sjukvård. och att konstruera jetmotorer.

Vad är världens smådelar. Är det saklägen, eller är det kvantpartiklar. Måste världen alls vara fattbar? Den behöver vara fattbar för den som INTE är filosof. Men för filosoferna och för dem som bedömer filosoferna är det nu bra som det är, att den är fullständigt ofattbar. Det blev väl annars kaos. Jag vill inte leva i en värld, som har facit. Nej tack. Det är så bra som det är.....

Hade vi ett facit, så blev väl världen som världen är för de religiösa. Inga människor bör man akta sig för så mycket som för de religiösa, ty de handlar inte efter vad som är rätt, men efter vad de tror att den gud de tror på vill att de ska göra. Och vanligen leder den tron precis vart som helst.

En skål för det ofattbara!